Vad är ESG och hur gör man?

ESG står för ‘Environmental, Social and Governance’ och betyder miljö, socialt ansvar och styrning (bolagsstyrning) och är ett ramverk för ett företags hållbarhetsarbete. Här får du reda mer om vad ESG är, ESG-kriterier, kritik mot ESG, ESG due diligence och hur du arbetar med ESG.

Vad betyder ESG?

ESG-ramverket är utformat för att integreras i en organisations strategi för att skapa värde genom att utöka de organisatoriska målen till att inkludera identifiering, bedömning och hantering av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter. Detta kan innebära påverkan på miljö, kunder, leverantörer eller anställda, och syftar till att bidra till en hållbar utveckling.

ESG som begrepp myntades 2005, men etablerades 2015 i samband med lanseringen av FN:s globala hållberhetsmål (Agenda 2030).

Nyckeln till att lyckas med ditt ESG-arbete är att identifiera inom vilka områden ditt företag har störst möjlighet att påverka, för att sen arbeta för att påverka och mäta förbättringen.

Miljö (E)

Miljöaspekten kan handla om hur ett företag hjälper världen med klimatförändringar, att minska utsläpp, grön omställning, biologisk mångfald, energieffektivitet och bevarande av skog, mark och hav.

Socialt ansvar (S)

Det sociala ansvaret fokuserar främst på människor som på något sätt är kopplade till företaget som exempelvis medarbetare, kunder, underleverantörer och andra påverkade grupper. Det handlar här om att stödja jämställdhet, jämlikhet, mångfald, arbetsmiljö, mänskliga rättigheter och inkludering.

Styrning (G)

Styrning handlar om att effektivisera och förändra hur företaget styrs genom att öka transparensen, se över affärsetik, cybersäkerhet, styrelsesammansättningen, ledningsstrukturen, hållbarhetsredovisning, affärsmodeller, strategier, transformationer, regelverksefterlevnad, visselblåsarsystem, hur man tillsätter och ersätter chefer och om att förhindra mutor och korruption.

Hur jobbar man med ESG?

De allra flesta verksamheter kan arbeta med hållbarhet och göra skillnad för sin omvärld på ett eller annat sätt. Även om få företag har förutsättningarna och storleken att på egen hand göra stora positiva förändringar inom miljö, socialt ansvar och styrning, kan alla börja med ett smalare fokus. Det gäller att hitta där det är möjligt sammanfläta ESG med din affärsmodell.

Totalt (gemensamt) kan därmed en stor skillnad åstadkommas. Var kan ni sticka ut och vad är möjligt?

Fundera över de olika ESG-utmaningarna som ditt företags och intressenter står inför. Kartlägg dessa och koppla utmaningarna till den potentiella värdeökningen. Fundera tidigt över hur ditt företag ska kunna mäta framsteg och bygg in ESG som en faktor i styrelse- oh ledningsbeslut, budgeten, resursallokering och analysarbetet. ESG ska vara en punkt på agendan och ska föra med sig nya begrepp och ny kommunikation.

Undersök risker och fundera över effekter. Hur kommer exempelvis kunder, befintliga och potentiella medarbetare se på ditt företag om ni blir mer proaktiva och ansvarstagande i ert hållbarhetsarbete? Utäver risker, kan du hitta möjligheter kopplat till hållbarhet?

Här kommer vi in på varumärke och arbetsgivarvarumärke. Det är en svår balansgång, eftersom ESG egentligen handlar om hållbarhet. Samtidigt finns också till exempel en potentiell vinst i att ni kan kommunicera kring ESG för att stärka attraktionen kring er verksamhet.

Det är dock viktigt att hållbarhetsarbetet tar avstamp i ett genuint engagemang och vilja att förbättra sin verksamhet kopplat till ESG. Om engagemanget snarare handlar om kommunikation och viljan att stärka varumärket riskerar det snarare att hamna i kategorin “greenwashing”, där företag konstruerar och upprätthåller en fasad.

Följ upp nyckeltal och analysera utfallet för att kunna ringa in ansvar och åtgärder. Kom ihåg att du mäter ESG för att säkerställa att din verksamhet består och utvecklas, med samhälleligt stöd, på ett hållbart sätt.

Hållbarhetsintresserade medarbetare kommer kunna hjälpa dig utveckla ESG-arbetet och förflytta denna strategiska process och dess olika initiativ till en operativ nivå.

Arbeta heltäckande med ESG

McKinsey menar att det finns fem områden (möjligheter) som du bör täcka om du ska arbeta heltäckande med ESG som en del av din strategiska plan och affärsmodell:

Människor och kultur.
Portföljstrategi och produkter, och hur ni kan anpassa dem till ESG.
(Operativa) processer och system som behöver anpassas, hanteras och/eller köpas in.
Prestationsmått för att kunna mäta vad ni vill uppnå, hur det går och för att kunna följa upp.
Anpassa (externa) positioner och engagemang för att konsekvent kunna leverera på era ESG-prioriteringar och ESG-mål.

ESG-due diligence (ESG-DD)

ESG-due diligence är en genomlysning och besiktning av en organisation med hållbarhetsfrågorna och risker kopplade till dem i fokus. Lagstiftning finns inte på plats (ännu), men många i Europa använder sig av en checklista som branschorganisationen Invest Europe tagit fram.

EU-kommissionen har antagit ett förslag till direktiv om ”tillbörlig aktsamhet” för företag, i fråga om hållbarhet. Förslaget syftar till att främja den gröna omställningen och skydda de mänskliga rättigheterna.

Förslaget omfattar bland annat bolag i EU med fler än 500 anställda och en nettoomsättning på mer än 150 miljoner euro. Andra bolag inom ”definierade sektorer med stor miljöpåverkan” (med fler än 250 anställda och en nettoomsättning på minst 40 miljoner euro) omfattas också.

Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR)

EU-förordningen ’Sustainable Finance Disclosure Regulation’ (SFDR) syftar till att omdirigera kapitalflödet mot hållbar finansiering (börjar gälla den 1 januari 2023) och ska samverka med ESG-DD-kraven.

Här tillkommer alltså lagstadgade krav på att offentliggöra hur hållbarhet beaktas i interna processer och vad som får kallas för ”hållbara investeringar”. Tillfälliga regler har gällt sen mars 2021, och denna har gett effekt, enligt Bloomberg.

ESG-kriterier motiverar investeringsbeslut

ESG blir allt viktigare för fondbranschen, kapitalförvaltare och investerare i takt med att miljö, socialt ansvar och ansvarsfullt och etiskt styrande av bolag kopplas ihop med ekonomisk hållbarhet och vinst. Det handlar inte längre om att bara skapa vinst för aktieägarna (även om ESG i förlängingnen kan tänkas göra det).

ESG-kriterierna

ESG-kriterierna gör det möjligt att kartlägga och jämföra bolag baserat på hur väl de uppfyller kriterierna och inkludera det i investeringsbeslut och portföljförvaltning. ESG-faktorer är idag påtagliga i strategi-, förvärv-, transformations- och exit-faser.

Kriterierna är specifika för olika branscher och bör därför både ses som flera branschstandarder där olika typer av företag ska förhålla sig till sin egen branschs risker och verklighet.

Det finns olika typer (och mängder) av faktorer, ramverk och sätt att mäta ESG, men det är vanligast att mäta med en skala från 0–100 eller CCC–AAA. Kapitalförvaltare brukar också prata om arikelnumrering, där "Article 9" är den striktaste kategoriseringen i EU.

Begrepp och ramverk för ESG-analys:

Sustainable Finance
ESG investing
Sustainable investment
Impact investing
Principles for Responsible Investment (PRI)
Socially Responsible Investing (SRI)
Sustainable Development Goals (SDGs)
Greenhouse Gas Protocol (GHG)
Global Reporting Initiative (GRI)
The Task Force on Climate-related Financial (TCFD)

Kritik mot ESG

Kritiken mot ESG brukar ofta handla om att stora företag som har en negativ påverkan på FN:s globala mål skönmålar sig med hjälp av ESG. ESG har också givit upphov till en uppsjö av ”certifierare” som gärna arbetar med att få sina kunder att framstå i god dager.

En växande skara lyfter också att ESG är svårt att mäta. Mätningen är en “work in progress” enligt McKinsey. Kritiker menar också att fokus stjäls från mer akuta problem i världen, att behovet för ESG har “peakat” och att ett menigsfullt och tydligt samband med företagets resultat saknas.

10 minuters videodemo av Hypergenes lösning:

Videodemo (10 min)