Vad är ett regleringsbrev?

Regleringsbrevet är ett regeringsbeslut som årligen utfärdas för att styra svenska myndigheters verksamheter. I regleringsbrevet beslutas hur mycket pengar myndigheten som får regleringsbrevet ska tilldelas för aktuellt budgetår och vad pengarna ska användas till.

Vad står i regleringsbrevet?

Regleringsbrevet syftar till att precisera en myndighets mål, uppdrag och ekonomiska ramar under det kommande året, inom ramen för det mer övergripande uppdrag som beskrivs i myndighetens instruktion. 

Regleringsbrevet fungerar som är ett meddelande från regeringen till olika myndigheter om anslag som riksdagen beslutat om. Sveriges regering skriver och skickar regleringsbreven till statliga myndigheter, där statsbudgeten preciseras för varje myndighet. De olika regleringsbreven publiceras i Statsliggaren, som återfinns på Ekonomistyrningsverkets webbplats.

Ett regleringsbrev är både ett styrdokument och ett regeringsbeslut som utfärdas årligen med syftet att styra varje myndighets verksamhet. Efter att riksdagen fattat beslut om statsbudgeten i mitten av december ska regeringen verkställa besluten genom att skicka regeringsbreven till myndigheterna.

Skillnad mellan myndighetsinstruktion och regleringsbrev

Det är skillnad på en myndighetsinstruktion och ett regleringsbrev. En instruktion är en förordning där regeringen definierar myndighetens arbetsuppgifter och ansvarsområden. Ett exempel på sådan förordning är Förordning (2007:1132) med instruktion för Universitets- och högskolerådet.

Instruktionen gäller över tid, men kan ändras genom regeringsbeslut. Regleringsbreven är oftast ettåriga, även om uppdrag i regleringsbrevet kan sträcka sig över flera år. Ett exempel på ett regleringsbrev är Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Universitets- och högskolerådet.

Vad innehåller regleringsbrev?

I regleringsbrevet beskrivs hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar myndigheten kan använda. Regeringen styr alltså över hur myndigheterna arbetar på ett ganska direkt sätt, men regeringen får inte styra över hur myndigheten använder lagar.

Ett regleringsbrev innehåller mål, återrapporteringskrav och uppdrag som myndigheten ska arbeta med under nästkommande verksamhetsår.

Olika exempel på regleringsbrev:

• Post- och telestyrelsens (PTS)
• Statens kulturråd (Kulturrådet)
• Boverket
• Swedac
• Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)

Regleringsbrev går till förvaltningsmyndigheter som är underställda staten

När man använder ordet myndighet i relation till regleringsbrevet menar man egentligen en förvaltningsmyndighet, vilket är ett begrepp som inte innefattar regeringen och domstolarna.

Regleringsbrevet är ett sätt för regeringen att styra förvaltningsmyndigheterna. Regeringen styr också genom lagar och förordningar, budgetpropositionen, myndighetens instruktion, särskilda regeringsuppdrag, tilldelning av finansiella medel och genom att utse styrelser.

Kommun- och regionfullmäktig (kommuner och regioner) är förvaltningsmyndigheter, men mottar inte regleringsbrev eftersom de inte räknas som statliga myndigheter. Kommuner räknas i det här fallet som regelstyrda offentliga organisationer som är anförtrodda myndighetsutövning. Länsstyrelserna är däremot mottagare av regleringsbrev.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning:

Allt om Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB)

Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, i folkmun kallat ”FÅB:en”, reglerar hur myndigheter som lyder direkt under regeringen ska återrapportera kring sina uppdrag. Förordningen beskriver vilken information årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag som myndigheter lämnar till regeringen ska innehålla och när de ska lämnas in.

Vad är tillitsbaserad styrning? Vad är New Public Management?

Tillitsbaserad styrning står som en kontrast till tidigare styrmodeller inom offentlig sektor och betonar vikten av medborgarens behov i centrum. Denna metodik siktar på att stärka relationer och samverkan inom organisationer genom att decentralisera beslutsfattandet närmare medborgaren. Här får du reda på allt du behöver veta om tillitsbaserad styrning, New Public Management och Tillitsreformen.

Ekonomistyrning – styrsätt och styrmedel

Ekonomistyrning handlar om att omsätta strategier och affärsplaner till arbetet med att nå företagets ekonomiska mål. I arbetet vill du få medarbetarna och medarbetarnas mål att samverka med företagets ekonomiska mål genom styrning, mätning och uppföljning.