Del 5 i serien ”Så utvärderar du beslutsstödssystem”: Skapa ett stort och brett användande

Stort, krångligt och dyrt? Inte om du tänkt igenom hur du vill upphandla och införa ny beslutsstödslösning. Tre erfarna upphandlingskonsulter ger sina viktigaste lärdomar och berättar om hur du bör tänka och agera för att lyckas.

I ett av våra whitepapers får du i fem punkter ta del av tre upphandlingskonsulters många erfarenheter. Det handlar inte minst om att lösningen måste införas på rätt sätt för att skapa vinster som nya styrmodeller, uppdaterade processer och gemensamma begrepp kan ge. Här får du del 5 som handlar om att ett välanvänt beslutsstöd är ett bra beslutsstöd.

Användaren: ”Lyckas man få chefen att använda beslutsstödet är man hemma”.

Ska du lösa behov för fem procent av den analytiska eliten på företaget eller hjälpa den breda massan? Det gäller att ha rätt användarglasögon på sig under beslutsstödsresan.

Förenklat blir det fokus på prestanda hos servrarna och laddningstider för applikationer om det är it-avdelning som gör inköpet - och tänker på sig själva som användare. Är beslutsstödet i stället väldigt ekonomidrivet så kan man sluta med en kopia på ekonomisystemet fast med lite snabbare arbetsgång och snyggare presentationer.

”Verkligheten ligger naturligtvis någonstans däremellan. Jag tycker att resultatet blir bäst om det är en affärsorienterad ekonomichef eller CFO som är köparen”, säger Rikard Olsson.

Han menar att frågan om beslutsstödssystem och analys hör ihop med hur man organiserar verksamheten. Man måste jobba med hela organisationens sätt att fungera – HR, inköp, affärsutvecklingen eller produktion. Naturligtvis måste olika typer av användargrupper vara med och påverka vid urval och införande av beslutsstöd.

”En affärsintresserad CFO förstår att företaget mår bra av en gemensam beslutsstödsmodell för affärerna”, säger Rikard Olsson.

Han säger att det är sällan som företag eller organisationer lyckas hela vägen. Ofta når man mycket goda resultat inom ett affärsområde eller med målstyrning och aktiviteter men då kan finnas ett gap till exempelvis den finansiella delen. Offentliga verksamheter står sig väl mot den privata sektorn när det gäller att använda sig av ett mer datadrivet beslutsfattande. De offentliga verksamheternas långsamma men långsiktiga beslutsmässighet kan spela in.

”Trögrörligheten hos myndigheter är bra, det är rätt mycket knöligt detaljarbete som måste göras för att lyckas med ett införande av beslutsstöd. Det är helt enkelt inte så sexigt och där kan det offentliga vara bra på att vara uthållig”, säger Rikard Olsson.

Oavsett om det gäller privat eller offentlig verksamhet så gäller i slutändan att skapa ett så stort användande som möjligt för att få ut maxeffekt av investeringen. En bra måttstock brukar vara cheferna. Lyckas man till och med få dem att använda beslutsstödet är investeringen hemma.

Ladda ned hela white papret här