Likviditetsbudget och likviditetsprognos

En likviditetsbudget (Liquidity Budget) visar hur mycket pengar ett företag har genom att redovisa hur mycket som finns i kassan och budgeterade in- och utbetalningar. En likviditetsprognos (Liquidity Forecast) liknar likviditetsbudgeten men har ofta ett tydligare syfte kopplat till framtida in- och utbetalningar.

Illustration av människor som pratar om likviditetsbudget och likviditetsprognos

Vad är en likviditetsbudget?

Se likviditetsbudgeten som ett budgeterat kassakonto som ger dig en översikt på ditt företags likvida medel och ett verktyg som visar hur kassan ser ut idag och framöver. Likviditetsbudgeten ger dig förutsättningar att planera kommande in- och utbetalningar.

I praktiken anger likviditetsbudgeten ditt företags förmåga att klara sina betalningar inom en viss period genom att mäta det planerade kassaflödet. Den gör att du kan betala ut löner, skatter och fakturor i tid och fungerar som ett stöd i beslut kring investeringar och lån.

Ibland blir det ett glapp mellan pengar som kommer in i företaget och pengar som ska ut, något som till exempel är vanligt hos tillväxtföretag. Att likviditetsplanera hjälper dig se lånebehov och om du har bundit en för stor del av dina likvida medel i till exempel lager eller kundfordringar.

Likvida medel är tillgängliga pengar (i kassan eller på bankkonto) som kan användas omedelbart.

Likviditet är ett nyckeltal som används i finansiella rapporter och anger hur mycket pengar ett företag har i jämförelse med kortfristiga skulder. Helst vill du vid varje tidpunkt ha förmågan att betala alla kortfristiga skulder (ha mer än 100 procents likviditet).

Kassalikviditeten beräknas genom att ställa omsättningstillgångar (exklusive varulager och pågående arbeten) i förhållande till de kortfristiga skulderna.

Kassaflödesanalys fokuserar på och visar förändringen i likvida medel under en viss period (pengar in och pengar ut).

Hur gör man en likviditetsbudget?

  • Börja med att sammanställa alla likvida medel från och med den första dagen i perioden.
  • Lägg till alla förväntade inbetalningar (exempelvis lån, moms företaget ska få tillbaka och inbetalningar från kunder).
  • Dra ifrån alla förväntade utbetalningar under perioden (exempelvis löner, skatt och räntor).
  • Summeringen visar hur mycket i likvida medel du förväntas ha kvar den sista dagen i perioden.

Skillnaden mellan likviditetsbudget och resultatbudget

Likviditetsbudgeten anger in- och utbetalningar och resultatbudgeten anger kostnader och intäkter. Du vill att flödet av in- och utbetalningarna ska stämma överens med budgeterade kostnader och intäkter.

En resultatbudget ger dig en långsiktig bild av hur det går för företaget och upprättas oftast årsvis, medan en likviditetsbudget ger dig kassaflöde under en viss period.

Mer specifika skillnader mellan likviditetsbudget och resultatbudget är att du räknar inklusive moms och utesluter avskrivningar i likviditetsbudgeten, men inte i resultatbudgeten.

I likviditetsbudgeten ingår däremot lån från aktieägare, nya lån, amorteringar och in- och utbetalning av moms.

Skillnaden på en likviditetsprognos och en likviditetsbudget

En likviditetsprognos (Liquidity Forecast) är en sammanställning över förväntade in- och utbetalningar som visar företagets framtida behov av likvida medel.

Likviditetsbudget och likviditetsprognos görs ofta tillsammans, men skillnader finns. En likviditetsbudget görs för nästkommande år och görs ofta rutinmässigt och i kombination med en resultatbudget.

En likviditetsprognos kan ha ett tydligare syfte och enbart fokusera på att en CFO ska få beslutsunderlag för att exempelvis kunna rekommendera förkortande av tidsfristen för kundfordringar. Likviditetsprognoser skiljer sig oftare åt när det gäller perioden som prognostiseras än likviditetsbudgeten.

Precis som likviditetsbudgeten är likviditetsprognos ett sätt att mäta den kortsiktiga betalningsförmågan i ett företag, men här blickar du framåt (prognostiserar) för att utröna framtiden för ditt företags likvida medel, något som dock också till viss del görs när du tar fram en budget.

När du gör en likviditetsprognos har du oftast ett tydligare syfte än när du gör en likviditetsbudget. Du är kanske orolig för att ni inte kommer kunna täcka utbetalningar nästkommande år?

Att tänka på när du gör en likviditetsprognos

Om du arbetar på ett större företag eller har likviditet som en viktig KPI kan det vara en god idé att ha en modell för hur ni gör likviditetsprognoser eftersom de kan fungera som underlag för beslut som har stor påverkan.

Större företag har också fler intressenter och datakällor som ska bidra till likviditetsprognosprocessen. Det är därför viktigt att synliggöra likviditetsprognosen och göra den hanterbar, transparent och åtkomlig.

1. Knyt likviditetsprognosens syfte till företagets övergripande mål och affärsmål. Det gör det lättare att få chefer, ledare och investerare att dra åt samma håll. Tidsperioden i likviditetsprognosen kan till exempel påverkas av syftet (och mål).

2. Bestäm målet med själva likviditetsprognosen. Kommer ditt företag hantera likviditet dag för dag? Vill ni minska skulder? Ska likviditetsprognosen vara en del av er finansiella scenarioplanering eller riskhantering? Vill företaget frigöra pengar för tillväxt eller en tech-transformation?

3. I kombination med att bestämma målet med likviditetsprognosen är det en god tanke att kartlägga vilken data du har tillgänglig och vad din budgetmjukvara mäktar med. Du vill inte hamna i en situation där du lovar för mycket.

4. Bestäm prognosperiod och metod utifrån tillgängliga data, syftet och målet. Du kan välja mellan en indirekt och direkt metod. Den indirekta metoden är bättre anpassad för längre perioder och den direkta metoden för kortare perioder. Den direkta metoden är mer exakt, men blir osäkrare vid längre perioder (mer än 90 dagar).

 

Hypergene hjälper dig i ditt budget- och prognosarbete. Ta en titt på en 10 minuters videodemo här: