Ska ni investera i beslutsstöd för bank- och finanssektorn?

Få svenska branscher är så reglerade som bank- och finanssektorn. Även om de flesta associerar ordet bank till de stora aktörerna som Swedbank, Handelsbanken och SEB med flera, räknas också företag som sysslar med betaltjänster, kreditgivning till konsumenter, inlåning, valutaväxling, in och står under Finansinspektions, FI:s kontroll. FI:s tillsyn handlar ofta om riskhantering, styrning och kontroll och att det finns ett gott konsumentskydd. 

bank hypergene

Eftersom den här sektorn redan är så reglerad finns det potentiellt flera fallgropar för de företag som önskar investera i ett beslutsstöd. Målet med ett sådant system måste inte bara matcha de krav som finns utan faktiskt underlätta och förbättra företagens regelefterlevnad, vilket är fullt möjligt om man bara vet hur man ska angripa frågan.

Det första jag skulle rekommendera om man vill investera i ett beslutsstöd är att undersöka och förstå de konkreta nyttorna med ett webbaserat beslutsstöd. I bank- och finansbranschen, som fortfarande anses vara konservativ, är det primärt de interna processerna som kan förbättras med hjälp av ett beslutsstöd.

Många banker och finansbolag har kommit långt med att erbjuda digitala, snabba och effektiva tjänster som förenklar och förbättrar vardagen för kunderna. Exempel på detta är alla de webbaserade tjänster och appar där kunderna kan utföra sina bank- och betalningsärenden oavsett var de är och när de vill. Men, när det gäller digitalisering av de interna processerna, dvs förbättring av vardagen för medarbetarna och de som styr verksamheten, finns fortfarande stora utmaning för många.

Ofta sitter bolagen med omoderna systemlösningar eller helt manuella rutiner för regelefterlevnad, riskhantering och styrning av verksamheterna. Med andra ord, det finns stor potential för bankerna och finansbolagen att förbättra de interna processerna och säkerställa FI:s krav på regelefterlevnad med hjälp av ett beslutsstöd, men framför allt kommer det att vara en nödvändighet om bolagen vill vara konkurrenskraftiga i framtiden och vinna racet om kunderna.

Nästa steg, när man kommit till insikt om de förväntade nyttorna, är att välja den systemlösning som kan realisera dem. Det finns idag många beslutsstödssystem av varierande kvalitet och funktionalitet, men, det finns väldigt få leverantörer som kan tillhandahålla ett helt integrerat systemstöd för samtliga delar och som även innehåller bra funktionalitet för uppföljning och analys.

En sammanhållen lösning är, enligt min mening, ett nödvändigt kriterium för ett bra beslutsstöd och tar bort behovet av att arbeta i flera olika system och separata processer. Andra viktiga kriterier för ett bra beslutsstöd är att det ska vara användbart och användarvänligt. Ett användbart system (ej att förväxla med användarvänligt) innebär att det ska bidra med nytta och underlätta arbetet för den som använder systemet medan ett användarvänligt beslutsstöd är precis som det låter – enkelt att använda.

Användbart och användarvänligt blir systemet om det är rollbaserat och innehåller stöd för automatiska arbetsflöden. Ett rollbaserat system ser till att den påloggade användaren får direkt tillgång till den information som är relevant för hen i sammanhanget utan att hen ska behöva söka eller navigera sig fram i systemet.

Ett rollbaserat system sparar enormt mycket tid för användaren samtidigt som en workflowmotor ser till att användaren vet vilka arbetsuppgifter hen ska agera på, när och hur. Genom att skapa digitala och automatiserade arbetsflöden i systemet ser beslutsstödet till att rätt person agerar på rätt saker, i rätt tid och i rätt sammanhang, något som är extremt viktigt när det kommer till regelefterlevnad.

Det sista steget, men kanske det viktigaste, när man upphandlar ett beslutsstöd är att planera och genomföra själva införandet av systemet. Ett systemstöd i sig löser inte alla problem. Många organisationer lägger ofta mycket tid och pengar på upphandling av ett system men glömmer bort själva införandet.

Ofta ställer man höga krav på systemleverantören, vilket man givetvis ska göra. Men, ett införande av ett system är alltid ett samarbete mellan en leverantör och en kund. Därmed är det lika viktigt att leverantören får ställa krav på kunden och att kunden engagerar sig i införandet.

Det finns flera framgångsfaktorer som kan säkerställa kvalitén i ett införande. De viktigaste framgångsfaktorerna är, enligt min mening, att kund och leverantör har en gemensam syn kring projektens omfattning och beroenden, att man prioriterar de viktigaste målen med införandet och att man har ett nära samarbete och dialog. Då finns det få saker som kan hindra ett framgångsrikt införande och att man uppnår de förväntade effektmålen.

Vill du veta mer om Hypergene?
Hypergenes kunder kan effektivisera sina finansiella planeringsprocesser, följa upp verksamheten genom avancerade analys- och rapporteringsmöjligheter och arbeta med målstyrning på ett sätt som bryter ner övergripande planer till mål, nyckeltal och aktiviteter i hela organisationen.

Vill du veta mer? Läs mer om vår lösning här eller titta på en 7 minuters videodemo av vår lösning: