Liseberg möter osäkra tider – och livet efter Oceana-branden

Liseberg är som ett litet mikrosamhälle. Parken med tillhörande funktioner har 4000 anställda, med allt från elektriker och butiksmedarbetare, till strateger och chefer – och så självklart lite spöken, rosa jättekaniner och annat. Med så många olika roller, där flera av dem bidrar med data till budget och prognos, krävs ett modernt system. Just därför jobbar Liseberg sedan åtta år tillbaka i Hypergene. 

Att driva nöjespark är egentligen en mardröm för ekonomifunktionen, menar Isabella Karlsson som är affärsstyrningschef på Liseberg. En mycket hög andel fasta kostnader gör att lönsamheten snabbt kan påverkas om det kommer fler eller förre besökare än planerat.

”Därför måste vi nyttja alla investeringar maximalt”, säger Isabella Karlsson. 

De senaste tio åren har man jobbat hårt för att expandera Liseberg till att bli en destination, för att leverera ”en värld av upplevelser”. Utöver nöjesparken har man hotellet Curiosa, som stod färdigt 2023, stugbyar, krogshower och mycket mer. 

Branden förändrade allt  

I destinationskonceptet ingår även vattenlandet Oceana, som närmade sig färdigbyggt och redo att öppna innan den tragiska arbetsplatsolyckan och branden i februari 2024. Det är nog få som undgått att bilderna på eldsvådan som härjade i tornet och poolbyggnaden. En medarbetare miste livet, ett fåtal blev lindrigt skadade och lågorna orsakade enorm materiell förödelse.  

För Liseberg finns ett ”före” och ett ”efter” branden, både känslomässigt och rent praktiskt. I spåren av olyckan kämpar man med två stora ekonomiska utmaningar. Den första är en osäker omvärld, som skapar en volatil marknad. Den andra utmaningen är självklart att hantera förlusten som branden inneburit. 

”När vi tittar på våra siffror från de senaste åren är det verkligen berg-och-dalbana. Från pandemin, till återöppnande, återhämtning och lågkonjunktur. Sen kom branden i Oceana”, säger Isabella Karlsson. 

Börja om från noll 

För att få koll på ekonomin efter branden började Liseberg med att skapa en helt ny budgetversion i Hypergene. Där hämtade man hem hela budgeten som lagts och skiftade den till februari – för att kunna börja om med rent bord. Efter det kunde man jobba utifrån sin nya verklighet, i en budget som var rensad från brandens ”effekter”.  

När det var färdigt började arbetet med att optimera övriga delar av affären för att täcka upp en del av intäktstappet. Ett första steg blev att öppna nöjesparken lite tidigare, med konceptet ”Vårkul i kaninlandet”.  Det blev ett sätt att skifta fokus, både internt och externt, och ge alla lite positiv energi. 

Framtiden är oviss – men det börjar ljusna 

Det är fortsatt extremt svårt att prognostisera antalet besökare till besöksdestinationer. Varje år sedan pandemin har besökstrenden svängt och sannolikt kommer marknaden fortsätta att gå upp och ner.  

Då blir samarbetet med Hypergene ännu viktigare, för att möjliggöra enklare styrning, bättre prognoser och mer flexibilitet, så att parken kan fortsätta leverera på sitt löfte: att ge glädje och härliga upplevelser till alla gäster. 

”Vi driver inte Liseberg för att tjäna pengar, vi tjänar pengar för att driva Liseberg”, avslutar Isabella Karlsson.