Expertens tips för datadrivet hållbarhetsarbete som ger värde 

Hållbarhetsdata innefattar all typ av data som företag och organisationer samlar in för miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och en regulatoriskt hållbar bolagsstyrning. Men mängden hållbarhetsdata – och kvaliteten på den – kan variera stort mellan olika verksamheter.  

”I första hand ska vi självklart börja samla in data. Men det är när vi har högkvalitativa data som vi kan börja fatta bättre beslut”, säger Maria Svantemark, vd och medgrundare på hållbarhetsplattformen SustainLab. 

Men hur gör man då för att få högkvalitativa data?

Först måste vi etablera rätt definitioner. Vi sorterar alltid upp data två kategorier: konstanta data och dynamiska data, förklarar Maria Svantemark. Konstanta data är rådata, till exempel mängden plast som används på ett kontor. Dynamiska data är KPI:er och rapportering – saker som kan förändras beroende på regelverk och styrning. Idag kan kravet vara att rapportera in mängden plast vi använder, men i morgon kan det även innefatta andelen av detta som är återvunnen plast. 

Kvalitativa data kan ses som en kombination av de två kategorierna; det är rådata som vi har ett tydligt syfte med att samla in. För det krävs såväl en strategi som rätt affärsmodell, menar Maria Svantemark. Då kan det underlätta om man har en klimatfärdplan. 

Klimatfärdplanen – sätter ramarna 

En klimatfärdplan innehåller alla riktlinjer ett företag behöver för sitt strategiska hållbarhetsarbete. Planen bör ha fem komponenter: mål som stämmer överens med Parisavtalet, aktiviteter som minskar verksamhetens utsläpp, investerings- och finansieringsplaner, integrationer och styrning samt uppföljning och KPI:er. 

Organisationen måste säkerställa en långsiktig strategi med såväl vision som konkreta mål. Här gäller det att alla stakeholders är med på tåget, så att hela teamet drar åt samma håll.  

När färdplanen är färdig kan dess vision, strategi och mål tas ut i konkreta aktiviteter. Dessa kan med fördel planeras enligt ett årshjul, förklarar Maria Svantemark. Nedan följer några stödpunkter för årets fyra kvartal. 

Årshjulet – allt från planering till implementering 

Q1:  

Q2: 

Q3: 

Q4: 

 
Fortsätt framåt! 

I slutändan är det faktiskt så att verksamheter som bara jobbar med hållbarhet utan struktur eller plan, inte har någon kontroll – och utsätter sig själva för stora risker. Utan data tar man beslut på magkänsla, vilket gör att verksamheten riskerar strategiska snedsteg.  

Dessutom vet man inte om man följer aktuella regelverk, eller om det man sysslar med faktiskt är olagligt. Rätt data, på rätt plats, till rätt personer – då kan man spara både tid, pengar och regulatoriska huvudvärkar. 

”Mitt bästa tips är att kriga för att fortsätta utveckla hållbarhetsarbetet – för vi måste fortsätta framåt. Men i stället för att i första hand drivas av lagkrav bör de flesta skifta fokus till att börja samla in data som är viktig för just dem och deras affär. Och se till att börja i tid!”, avslutar Maria Svantemark.