GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol)

GHG-protokollet är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser. Här får du reda på vad GHG-protokollet är, hur du ska rapportera och vilka principer som du ska förhålla dig till när GHG är en del av din hållbarhetsrapportsrapportering.

Illustration av GHG-protokollet

Vad är GHG-protokollet?

Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) är en internationell standard som används för att företag och organisationer enklare ska kunna redovisa sina växthusgasutsläpp i form av mängden av sex växthusgaser.

1. Koldioxid (CO2)
2. Metan (CH4)
3. Dikväveoxid (N2O)
4. Svavelhexafluorid (SF6)
5. Fluorkolväten (HFC)
6. Perfluorkolväten (PFC)

GHG-protokollet är utvecklat av World Resources Institute och WBCSD. Protokollet lanserades 2001, men har uppdaterats ett flertal gånger. GHG-standarden används av företag, organisationer och regeringar för att förstå, kvantifiera och hantera utsläppen av växthusgaser.

Hur rapporterar man enligt GHG-protokollet?

De sex växthusgaserna räknas om till och redovisas i koldioxidekvivalenter (CO2e), och utsläppen delas upp i tre ”Scopes” (operationella systemgränser).

Scope 1

Scope 1 innefattar din verksamhets direkta utsläpp från källor som verksamheten äger eller kontrollerar. Det kan exempelvis innebära fabriker eller bilar (”skorstenenar”). Här gäller det att samla in information och data från verksamheten kring exempelvis produktion, transporter och avfall.

Scope 2

Scope 2 innefattar indirekta utsläpp exempelvis från el, ånga, kyla och värme. Här kan du oftast titta i bokföringen och sammanfatta relevanta inköp.

Scope 3

Scope 3 innefattar de utsläpp som din verksamhet ger upphov till i sin värdekedja. Scope 3 delas in i 15 olika kategorier och kan exempelvis vara utsläpp som material, inköpta varor eller tjänster genererar.

Det innebär även utsläpp som en slutkonsument genererar när en produkt används. Här ska du tänka både ”uppströms och nedströms” i din värdekedja, vilket gör Scope 3 mer komplicerad att rapportera.

Olika standarder inom GHG-protokollet

Det finns olika standarder inom GHG-protokollet och därför skiljer sig rapporteringen till viss del mellan dem:

Så här rapporterar Tetra Pak och Stena Stål enligt GHG-protokollet.

GHG-protokollets principer vid dokumentering och redovisning

Dessa principer har att göra med hur du dokumenterar förbättringsprocessen och är viktiga att hålla sig till för att garantera långsiktigheten, transparens och mätbarhet.

Relevans (Relevance)

Rapporteringen ska kunna fungera som ett beslutsunderlag för interna och externa användare. Det innebär att GHG-rapporteringen ska spegla din verksamhet. Det underlättar om du först kartlägger din organisationsstruktur för att kunna hitta alla utsläpp.

Du kan med fördel använda ISO 14064 -1 i detta steg i processen som vägledande kravspecifikation på organisationsnivå för kvantifiering och rapportering av utsläpp och avlägsnande av växthusgaser.

Fullständighet (Completeness)

Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

Jämförbarhet (Consistency)

Rapporteringen, beräkningen och metoden ska kunna jämföras. Förändringar i data, metod eller systemgränser (exempelvis Equity share approach eller Control approach) ska dokumenteras. Det betyder att utsläppen ska kunna spåras över tid på ett konsekvent sätt.

Transparens (Transparency)

Rapporteringen ska inkludera alla bakgrundsdata, metoder, källor och antaganden och dessa ska dokumenteras, både för interna och externa intressenter.

Noggrannhet (Accuracy)

De beräknade utsläppen ska ligga så nära de verkliga utsläppen som möjligt. Detta görs genom att, på olika sätt, säkerställa datakvalitet.

 

Hypergenes lösning kan bland annat hjälpa dig med hållbarhetsrapportering och hållbarhetsredovisning. Ta en titt på en 10 minuters videodemo av hela lösningen här: