Hur påverkas controller-funktionen av digitaliseringen?

Det är en fråga som Lukas Goretzki, professor på Handelshögskolan, forskar kring. För förändras gör den. Som han själv säger: den enda konstanten på en controlling-avdelning är förändring. Men finns det då någon framtid för controllers i och med digitaliseringen och automatiseringen? 

Vilka är de största utmaningarna för en controller idag, med tanke på digitaliseringen?
”Jag tror det är att verkligen förstå vad digitalisering innebär för den bransch, organisation, avdelning och organisation man är verksam inom, säger Lukas Goretzki. Termen digitalisering, menar han, kan i grunden innebära många olika saker, vilket i stor utsträckning beror på hur "långt" ett företag har kommit i processen.

Han beskriver att många företag ser digitaliseringen som ett monster: ett potentiellt omvandlande eller störande väsen som man inte vill befatta sig med, vilket i sin tur gör att vissa företag medvetet undviker att prata om digitaliseringsaspekten vid implementering av ny teknik.


”När man tittar på finansfunktionen eller controller-enheten är detta något som CFOs i sin roll som ledare måste vara medvetna om och aktivt arbeta emot. Det gäller att utveckla vad han kallar en kontextualiserad förståelse för digitalisering. Det innebär, kortfattat, att göra det möjligt för personerna på controllerfunktionen att fokusera på det viktigaste samt få dem att förstå hur digitaliseringen kan skapa värde i respektive roll”, säger han.

En annan utmaning han ser handlar om kompetens.

”Jag tror inte att controllers i sig behöver eller ens bör vara IT eller data-experter, däremot är en grundläggande förståelse för ny teknik jätteviktig och hur de kan använda den för att utföra sina uppgifter bättre. Controllers måste också börja fundera på hur de ska samarbeta med andra ”informationshanterare” i företaget, som exempelvis data scientists”.


Vad han och hans forskarkollegor sett är att många företag faktiskt inte vet hur man kan dra nytta av den kompetens och de insikter som en data scientist har och hur denna kunskap kan skapa värde i olika beslutsprocesser.


”Det här kan ibland leda till något som kallas "konkurrensbegränsande arbete" (competitive boundary work) där människor sätter upp och upprätthåller gränser gentemot andra avdelningar för att skydda sig och behålla sin egen legitimitet. Även om detta beteende verkar förståeligt, tar det mycket energi från organisationen och hindrar den från att skapa synergier mellan olika grupper.”


Att omdefiniera controller-funktionen måste därmed vara en del i digitaliseringsprocessen, dels på gruppnivå dels på individnivå.

Hur kommer en controller arbeta i framtiden tror du?
”Den enda konstanten i controller-rollen är förändring. Det kan låta som en tom fras, men jag tror den stämmer. En ganska provocerande fråga som ibland diskuteras är om ekonomicontrolling som yrke finns kvar om tio eller femton år. Och det tror jag verkligen att det kommer göra, även om deras roll definitivt kommer förändras, på samma sätt som att en controller idag gör andra saker än vad en controller gjorde för tjugo år sedan.”


Han beskriver den tidiga controller-rollen som en allt-i-allo. Vad som än hamnade på ledningens bord blev också en fråga för controllern. Oavsett om det hörde hemma där. Rätt använt kan digitaliseringen göra skillnad här. 

”Ny teknik kommer hjälpa controllern att få bort mycket av det rutinmässiga och kanske icke värdeskapande arbetet till att bli en strategisk affärspartner. På så sätt får hen ett större inflytande i de beslutsprocesser hen är involverad i”.

Vad är det mest spännande du upptäckt i din forskning kring controller-funktionen och digitalisering?
”Hur viktiga Excel-filer och kalkylblad är för controllers; även i stora multinationella företag. Inom akademin pratar vi om "Vernacular Accounting Systems" (VAS). VAS kan grovt förenklat beskrivas som en systematisering av siffror och flöden som controllern själv ofta har gjort och som är anpassat till och utvecklat för just en specifik arbetsplats. VAS, säger han, handlar om controllerns egen världsbild som återspeglas i hur redovisningssiffror beräknas och presenteras i dessa kalkylblad. Vad vi visar med vår studie är att även om VAS ofta kritiseras och företagen försöker ersätta dem med globala standardiserade system, kan de vara användbara i själva utvecklingsfasen, så att resultatet blir ”glokalt”, alltså både lokalt och globalt.


 


 

Växel

Växel: +46 (0)40-661 10 00